Tuesday, October 26, 2010
Monday, October 18, 2010
Wild flute, wild heart
Jag blev väldigt glad när Håkan Hellström i en intervju på PSL berättade att en av orsakerna till att det hörs flöjter i så många av spåren på senaste skivan, är att han alltid betraktat tvärflöjten som det kanske vackraste instrumentet. Det finns onekligen speciella konnotationer i detta ljud, och förutom att hans enkla konstaterande antagligen kommer att leda till att jag lyssnar på soundtracket till Shaft med ett öppnare sinne, fick det mig att tänka på det gamla Nintendospelet Zelda - A Link To The Past . Där är flöjten ett magiskt objekt, med en bestämd melodi; spelas den vid rätt tillfälle får den oväntatade saker att hända, saker som annars skulle förbli dolda. Jag skulle egentligen vilja loopa just den melodin, men i brist på det kommer här ett par låtar som lyckas ta sig en bit på väg till Zeldas mytiska kvaliteter. Och en som bara är jolly good...
Friday, September 17, 2010
Dream Team
På den utmärkta sidan Dream Chimney hittade jag den här låten, med en creditlista som liknar ett stjärnkluster. Francois Kevorkian producerar, The Edge från U2 har skrivit musiken och spelar förstås gitarr, och Jah Wobble lirar bas. Holger Czukay från Can står med på omslaget, men det verkar inte som att han spelar på just den här låten (däremot på titelspåret Snake Charmer). Och det slutar inte där. Texten, framförd av Marcella Allen från gruppen High Fashion, är skriven av ingen mindre än Arthur Russell. Stjärnfall!
Wednesday, August 25, 2010
Thursday, August 19, 2010
One of these crazy, crazy nights...
Imorgon (fredag) spelar månen ett livsbejakande set på Mercury, Nefertitis nya fredagsklubb. Vi huserar på uteserveringen, där ost, kex och blommande vin kommer att kunna ses flyta längs väggarna.
Friday, July 9, 2010
Tuesday, May 11, 2010
Midnight In Newark (Rap Skit)
Det här inlägget skulle egentligen handla om låten "Midnight On The Bay" från Stephen Stills och Neil Youngs skiva "Long May You Run", under det storslagna gruppnamnet The Stills-Young Band. En väldigt fin långsam strandrökare, smått emblematisk för månen. Istället dök det upp ett oväntat sidospår. När jag googlade låttiteln fick jag flera träffar på en för mig okänd artisttrio, Cash, Mac Mall and Bavgate, som gjort en låt med samma namn. Jag tänkte att det antagligen var ännu en all star-grupp från 70-talet, men det visade sig vara samma Mac Mall som hade med en låt på soundtracket till New Jersey Drive, den film jag antagligen såg flest gånger sommaren 97. Den skildrar två unga biltjuvar i Newark, och deras nattliga eskapader, till tonerna av episk rap.
När jag nu tittar på klipp från filmen slås jag av hur fint ljudspåren och musiken använts i berättandet, särskilt i vissa partier mellan de dialogdrivna scenerna. Korta avsnitt med voice-over vävs in i lugnare intron till låtar, med hastiga utsnitt från en polisradio som flimrar förbi, allt till ganska kontemplativa bilder av staden de befinner sig i. Det liknar lite skits på skivor, alltså korta spår mellan låtar, ofta bestående av till synes random inspelat prat, som är väldigt viktiga för att bestämma tonen eller stämningen. New Jersey Drive, Wu-Tang Clan, KRS One, Blahzay Blahzay med flera satte tonen för sommaren 1997. Jag vill höra fler skits!
Subscribe to:
Posts (Atom)